Cuba - inte ett land som andra!
Les mer om denne turen her

Vår cykelvecka på Cuba är full av intryck och upplevelser. Tonerna av musik är aldrig lång borta och färgrikedomen är stor. Vi passerar hus i alla dess kulörer, frodig grönska och rödbruna odlingsmarker. Himlen är blå och solen är gassande het, tur att fartvinden ger lite svalka, liksom också våra badstopp i floder längs vägen. Några nätter får vi förmånen att bo i kubaners egna hem där vi möttes av ett genuint omhändertagande och fantastisk mat. Kuba är också ett land där det på många sätt känns som att tiden har stått stilla och där saker och ting inte alltid går enligt plan.

Ankomst Cuba og stengt vekslingskontor

Efter en tidig morgon på Gardermoen och en lång flygresa anlände vi ett soligt och hett Havanna. Här möttes vi upp av vår kubanska guide Alberto, en man som skulle vara vår vägvisare under vår cykling, men som också skulle komma att berätta en massa om Kuba och dela med sig av hans tankar och erfarenheter. Innan vi lämnade flygplatsen skulle några växla till sig Euro och ställde sig i den långt ringlande kön som verkade stå helt stilla. Inte blev det bättre när de efter 20 minuter stängde kassan då de inte hade några pengar kvar. Men detta var också en försmak på Kuba, i detta land går inte allt som planerat och lättast gör man i att ta saker som de kommer och med ro. I detta fall var det bara att hitta en ny kö och sedan ge det ytterligare cirka 20 minuter.

Efter en välbehövlig natts sömn var det dags att starta vårt cykeläventyr. Vi lämnade Havanna och åkte med vår fullstora buss (för oss 12 personer) en bit västerut innan cyklar lastades ut och sadelhöjder justerades. Vi smorde in oss med solkräm, fyllde flaskorna med vatten och satte på oss hjälmar och solglasögon, sen var vi redo för de kubanska vägarna. Solen gassade och temperaturen var drygt 30 grader, men vinden gjorde ändå temperaturen överkomlig. Vi satte sikte mot Sierra del Rosario, en bergskedja på västra Kuba, och längs vägen passerade vi tobaksplantager, små pittoreska samhällen och frodig natur. Alla möten med hästfordon, gamla amerikanska bilar och ringrostiga cyklar gjorde känslan av att ha färdats bakåt i tiden påtaglig.

Uppförsbackar och pool

Första cykeldagen bjöd på många uppförsbackar och doppet i hotellpoolen var mycket välkommet. Middagsbuffén bjöd bland annat på ris, svarta bönor, långkokt kött och kyckling, mat som vi skulle komma att bli väl bekanta med under kommande vecka. Kuba är ju också känt för sin rom och vi var flera som gick till poolbaren för en svalkande drink innan läggdags. Än var det bara andra kvällen på resan, men redan hade det skapats en mycket härlig stämning med mycket skratt och samtal i vår grupp om totalt 12 personer.

Kommande cykeldagar tog vi oss vidare västerut med sikte på Viñales, ett område känt får sina mogotes (sockertoppsberg), tobaksplantager, sockerrörsfält och sin lantliga charm. Längs vägen besökte vi också två av Kubas alla grottor, Cueva de las Portales där Che Guevara hade sitt högkvarter och Cueva Santo Tomas som har ett grottsystem på mer än 42 km. Solen och hettan hade vi med oss alla dagar, något som gjorde alla bad extra uppskattade, speciellt våra bad i floden. Och det var inte bara vi svettiga cyklister som uppskattade dessa, här samlades också många kubaner och det var mycket liv och rörelse i vattnet. Vissa dök från klippkanter eller hoppade ut i lianer, medan andra satt vid kanterna med ett glas (romdrink) i handen och pratade med varandra.

Casa particulares

I Viñales bodde vi på Casa Particulares, det vill säga boende i kubaners egna hem. Detta är ett fantastiskt sätt att sätt att komma mer nära inpå kubaner samt få en inblick i hur de lever. Dessutom gör de allt för att man ska trivas och känna sig som hemma, något som också återspeglas i den mat som serveras. En av kvällarna samlades vi hela gänget för middag i ett av våra Casa Particulares och vi bjöds på mat i överflöd och kycklinglår och krabba som var tillagade med sann kärlek.

Dagen innan vi skulle åka tillbaka mot Havanna åkte vi till havet, något man inte vill gå miste om på en resa på Kuba. För detta ändamål tog vi oss till den populära stranden på Cayo Levisa, en liten ö som vi tog oss till med båt. Väl framme möttes vi av en lång vit sandstrand och det turkosafärgade havet. Ombytet till badkläder gick fort och snart var vi alla samlade ute i havet.

Inte ett land som andra

Som rubriken antyder så är Kuba inte ett land som andra. Vi hade en hel del fantastiska upplevelser, men vi är också i landet på besök, vi är där som turister. Det är mycket som inte fungerar på Kuba, mycket av sådant som vi tar för givet hemma i Norge. På Kuba finns exempelvis två olika valutor, en som ursprungligen var turistvaluta (CUC), men som idag också är mycket viktig för kubaner. Detta har resulterat i att många kubaner sökt sig till jobb inom turistnäringen, till jobb där de får dricks. Exempelvis kan det vara bra mycket mer lukrativt att jobba som taxichaufför och få dricks i CUC än att jobba som statstjänsteman och få lön i den lokala valutan. På Kuba råder fortsatt matransonering och kubaner har ransoneringskort som ger dem en viss mängd mat per månad. Detta täcker dock bara basbehoven och för komplettering krävs CUC och ett besök i en supermarket. Kuba är också utsatt för handelsblockad, något som påverkar sortimentet i mathyllorna, men också deras möjligheter att rusta upp fabriker och att hålla dem igång. Många fabriker är stängda, fasader och infrastruktur är mycket eftersatta och pengar som kommer in i landet satsas framförallt på platser ämnade för turister. Vår kubanska guide Alberto berättar en hel del om landet och hur det fungerar, men han väljer bara positiva ordalag, han berättar med stolthet att landet ger fri utbildning och fri sjukvård till alla. Han menar att ingen kan vara fattig om man har fri sjukvård och fri utbildning. Samtidigt säger han att han har tagit två olika examen från universitetet, men att han började jobba inom turism för att kunna försörja sig. Jag kan inte helt följa hans resonemang, jag får det inte att stämma, men det gäller att komma ihåg att han är uppvuxen i ett land där det alltid pratats i positiva termer om revolutionen och statsskicket och där det inte är tillåtet att säga negativa saker om hur landet styrs. På ytan ser vi det härliga med landet, vi får känna som att vi färdas bakåt i tiden och vi får känna av hur det var innan Internet ständigt fanns till hands. Vi upplever mötena med de gamla bilarna och ryttarna som charmiga och vi tycker att de eftersatta små samhällena ger en känsla av lugn och harmoni. Men i allt detta är det viktigt att samtidigt påminna sig om att det råder stor fattigdom på Kuba och att en av de grundläggande mänskliga rättigheterna, det vill säga friheten att uttrycka sin åsikt, är enormt begränsad. 

Viñales utgjorde slutet på vårt cykeläventyr och när vi gick på bussen för att åka tillbaka mot Havanna kändes det som att dagarna hade gått lite väl fort. Samtidigt hade mängder av nya upplevelser med oss i bagaget. Och det var ju inte riktigt slut än, vi hade ju Havanna kvar att uppleva. Väl i Havanna väntade en guidad tur i gamla stan och efter det överraskningsmomentet att vi skulle åka gamla amerikanska bilar genom staden!

Vilken vecka i detta vackra och oförutsägbara land, det bjöds på många upplevelser tillsammans med ett mycket härligt gäng!

- Johanna Thörnblom